söndag 31 maj 2009

Temperaturen stiger



Det har varit rejält varmt de senaste dagarna. Uppemot 43 grader i skuggan. Ändå försöker jag vara ute och röra på mig. Promenad eller löpning runt campen är liksom den enda verkliga egentiden man får här. För mig är det guld värt!

Prylarna på bilden är några av mina käraste följeslagare. Först tvättpåsen: den fylls och lämnas in extremt regelbundet. Det går lätt tre t-shirtar och flera par strumpor om dagen nu... Som tur är funkar tvätteriet jättebra.

En vattenflaska är också ständigt närvarande. Sist men inte minst har vi mp3-spelaren. Den följer mig på varje träningspass. Många timmars avkopplande musik blir det. Och när en eller annan Jöback-låt dyker upp i randomspellistan är det inte utan att jag längtar hem en smula...!

För övrigt noterar jag att försommarvärmen gjort entré även i Sverige. Det måste vara härligt i hänryckningens tid! Jag hoppas också att valtemperaturen stiger ytterligare under kommande vecka. Glöm inte att rösta senast den 7 juni. Kandidat nummer 15 på C-listan kan måhända vara ett alternativ?!

lördag 30 maj 2009

Jägarna - Vargen, 1-0

Andreas Carlgren är en klok miljöminister. Men i rovdjursfrågan menar jag att han och regeringen hamnat i galen tunna. Gårdagens rovdjursproposition går allt för ensidigt högljudda jägarintressen till mötes.

Licensjakt på varg redan från i vinter och ett tak på max 210 individer innebär ett våghalsigt spel med en redan mycket sårbar population. Licensjakt i kombination med tjuvjakt, trafikdödade djur och naturliga dödsorsaker kommer medföra en extremt hög omsättningstakt. Det är inte bra för en art vars liv präglas av stark social sammanhållning.

Ett positivt inslag i propositionen är ändå satsningen på att underlätta invandring och därmed öka vargstammens genetiska variation. Ett möjligt positivt utfall är också att propositionen minskar Sverigedemokraternas rekryteringsbas bland rovdjurskritiker. Men det är likväl en klen tröst om det sker till priset av en utarmad fauna.

Sverige är ett stort och rikt land. Vi har bästa möjliga förutsättningar för att kombinera en livskraftig rovdjursstam med ett tryggt liv på landsbygden, både för människor och tamdjur. Jag menar också att vi har skyldigheten. EU:s art- och habitatdirektiv är mycket tydligt på den punkten. Det medger inte licensjakt på djurarter förrän gynnsam bevarandestatus uppnåtts. Och det har inte den svenska vargstammen gjort.

fredag 29 maj 2009

Peacekeepers Day

Idag uppmärksammas Peacekeepers Day världen över. I somliga länder mer, i andra mindre... Dagen instiftades av FN 2002 och syftar till att hedra de som deltar i internationella insatser och högtidlighålla minnet av dem som omkommit i fredens tjänst.

Sverige har för närvarande ca 850 utlandsstationerade soldater. Vi finns i huvudsak i Afghanistan, Kosovo och sedan några veckor till sjöss utanför Somalias kust. Regeringens ambition är att fördubbla denna numerär.

Det är bra, men vad som saknas är en betydligt starkare förankring av det uppdrag som våra kvinnor och män i uniform har att utföra i konfliktområden världen över. Många gör stora personliga uppoffringar och tillvaron är förstås inte riskfri. Den krassa verkligheten är att skador och dödsfall kommer att ske.

För att kunna prestera sitt bästa under dessa komplexa förutsättningar gäller det att uppbackningen hemifrån är total - i såväl goda som tuffa tider. Häri ligger en stor politisk utmaning som måste höjas över inrikespolitiskt poängplockeri. En bra början vore representation från samtliga riksdagspartier under dagens ceremoni vid FN-minnesmärket utanför Sjöhistoriska. Välkomna dit kl 14.00!

torsdag 28 maj 2009

Röster ska förtjänas, inte köpas!

Bravo! Efter en vecka har 140.000 svenskar förtidsröstat i EP-valet. Det är en fördubbling mot 2004. Låt oss hoppas att trenden står sig - det är demokratin värd.

Samtidigt har Aftonbladet dragit igång en kampanj som bygger på att köpa människors röstvilja. Det känns extremt osmakligt. Överför tanken till kommande val i Afghanistan, där jag just nu befinner mig, och de flesta inser hur absurd idén är. Röster ska förtjänas, inte köpas!

tisdag 26 maj 2009

EU med dörren öppen mot resten av världen

Från qx.se:

QX kontaktade nio öppna HBT-personer som står på partiernas EU-vallistor. Ingen av dem står på direkt valbar plats, men personkryssen kommer ha större betydelse i EU-valet än i det svenska riksdagsvalet. Valet pågår just nu genom poströstning och den 7 juni öppnar vallokalerna.
De tre frågor vi bad kandidaterna till EU-parlamentet att svara på var:
1. • Varför skall man rösta i EU-valet?
2. • Vilka frågor går du till val på i detta EU-val?
3. • Vilka HBT-frågor tycker du är viktigast att driva i EU?


Mina svar:

1. Möjligheten att rösta är en demokratisk grundbult som vi bör vårda och inte ta för given. Dessutom spelar varje röst roll i vägvalet mellan ett mer öppet eller mer protektionistiskt EU.

2. Jag vill se ett EU med dörren öppen mot resten av världen. De frågor jag brinner för är frihet, mänskliga rättigheter och ett stärkt samarbete för fred och säkerhet. Europas förenta krafter kan göra verklig skillnad!

3. Partnerskap eller äktenskap mellan personer av samma kön som ingåtts i ett EU-land ska automatiskt erkännas av övriga medlemsstater!
- Kännbara sanktioner måste tillämpas för länder som systematiskt kränker yttrande- och mötesfrihet i samband med exempelvis Pride-arrangemang!
- Hbt-frågor måste bli synliga i EU:s utrikespolitiska arbete! Ett första viktigt steg är att ställa sig bakom de så kallade Yogyakartaprinciperna.


Stöd gärna min kandidatur genom att gå med i FB-gruppen Fahlstedt for Europe.

måndag 25 maj 2009

10 år av stolthet

25 maj 1999. Jag har faktiskt ett datum på det. Dagen då jag slutligen kom ut inför mig själv efter åratal av självförnekelse. Det innebär att jag idag kan se tillbaka på 10 år av kärlek, trygghet och stolthet. Vilken fantastisk känsla! Jag vill också rikta en tacksamhetens tanke till er som fanns i min närhet vid den tidpunkten. Ni vet själva vilka ni är!

År 2000 läste jag på nu nedläggningshotade (SKAM!) Försvarshögskolan och fick möjlighet att skriva en uppsats om situationen för homosexuella i Försvarsmakten. Den blev på många sätt startskottet också för försvarets "komma ut-process". En dag som denna vill jag passa på att dela med mig av inledningen till det förord som jag då skrev:

"För ganska exakt ett år insåg jag slutgiltigt att jag vill leva mitt liv tillsammans med en annan man. Min inre process hade då tagit mer än 10 år. Dessa år sammanfaller i allt väsentligt med de år jag tjänstgjort i Flygvapnet. Så här i efterhand kan jag med visst vemod konstatera, att denna känslomässiga förvirring, detta vacuum, på olika sätt påverkat mitt sätt att vara, såväl privat som i mitt arbete. Så tydligt har jag emellertid inte alltid sett det.

För mig blev det naturligt att berätta för min omgivning. Först familjen och vännerna, sedan i en allt större krets. Några får kanske veta först nu. Jag respekterar att många av er behöver tid att vänja er vid tanken – Krister är bög! Det som numera är naturligt och odramatiskt för mig, kan vara främmande och skrämmande för andra. Jag hoppas givetvis på respekt för den jag är, men inser samtidigt att tiden måste få ha sin gång. Den tiden har vi.

Arbetet med den här studien har varit oerhört berikande. Givetvis också en smula nervöst och inte utan inslag av prestationsångest, men framförallt alltså givande. Den stora drivkraften har utan tvekan varit känslan av att faktiskt kunna göra en insats för andra. Måhända ack så liten, men ändå. Vi är många, vi homosexuella inom försvaret, och vi har hittills varit väldigt osynliga. Både inför varandra och för vår omgivning. Kan jag genom detta arbete medverka till en större vakenhet och öppnare attityd inom Försvarsmakten så har jag nått mitt mål. Därmed inte sagt att resan då slutar. Tvärtom."


Avslutningsvis skickar jag många varma grattiskramar till Bror som minsann fyller 40 idag! Ha ett underbart trevligt födelsedagsfirande i Norge!!

söndag 24 maj 2009

På uppdrag

Igår bar det av västerut för mig och Marie. Uppdraget handlade om att följa upp läget för ett par familjer vars män gick bort för tre år sedan. De omkom i en trafikolycka där ISAF-fordon var inblandade och vårt förband har hållit regelbunden kontakt med byn sedan dess.



På väg in i byn.



Stolt ryttare.



Vi överlämnar symboliska gåvor till änkorna.



Efter obligatorisk tebjudning är det dags att fara hemåt igen. Eskorten väntar.



Även denna by har drabbats hårt av den senaste tidens översvämningar. Ca 500 personer har tvingats fly till detta provisoriska tältläger.

fredag 22 maj 2009

Bakläxa!

Flyktingfamiljen i Hällefors fick betala 4000 kr mer i hyra än tidigare hyresgäster. Ökade omkostnader för sophantering och vattenförbrukning angavs som skäl. Eller som hyresvärden också uttryckt sig:

– De bor väl på ett annat sätt i länderna de kommer ifrån. En skattebetalare tar hand om sina skador själva när de flyttar. Flyktingar har inte några pengar.

DO har drivit fallet som nu avgjorts i Örebro tingsrätt. Där har man på något underligt vis kommit fram till att saken inte kan prövas som diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eftersom det i stället handlat om personernas flyktingstatus... Det känns helt befängt! Jag har all respekt för juridiken men någonstans måste det också ske en koppling till sunt förnuft, lagens andemening och allmänt rättsmedvetande!

Fallet har prövats utifrån 2003 års lagstiftning. I den nya diskrimineringslag som gäller från årsskiftet är denna semantiska tolkningsfråga undanröjd. Så mycket tydligare kan inte samhällets signaler bli men det väljer tingsrätten uppenbarligen att bortse ifrån.

Flyktingfamiljen i Hällefors förtjänar upprättelse. Diskriminering är per definition ett brott mot mänskliga rättigheter och måste därmed kosta. Jag hoppas innerligt att DO och de drabbade orkar driva fallet vidare till en högre och mer klarsynt instans!

onsdag 20 maj 2009

Hjälplöse Sällström

Sven-Olof Sällström är Sverigedeomkraternas toppkandidat i EP-valet. Ekot avslöjar idag att han inte röstat i något av de tre senaste valen till Europaparlamentet. Sällström själv förklarar:

–Jag var inte tillräckligt engagerad. Det var ingen som sa åt mig att, du behöver gå och rösta nu för att vi ska få rätt personer i parlamentet.

Hmmm - låt mig se... Sällström är dryga 40 år gammal och har varit medlem i flera olika politiska partier sedan decennier. Och han behöver fortfarande någon som håller handen hela vägen till vallokalen...?

Jag kan förstå att många känner sig dåligt införstådda med hur EU påverkar vår vardag och hur vi kan påverka EU. Däri ligger en stor pedagogisk utmaning, både nu och för framtiden. Men av någon som aspirerar på en plats i parlamentet tror jag att de flesta förväntar sig rätt mycket mer av insikt och framåtanda. Sällström ser ut att bli ett sänke för sitt SD. I mitt tycke har han effektivt diskvalificerat sig själv som trovärdig kandidat!

Hearts and minds

Igår eftermiddag hade jag möjlighet att följa med en patrull ut för samverkan i omgivningarna runt campen. Det var en klart positiv upplevelse! Ögon, öron och mun är våra viktigaste arbetsverktyg här nere. Någon annan väg att vinna befolkningens förtroende finns inte.



På en av huvudgatorna.



Utdelning av ISAF News.



Pratstund med lärare på en kombinerad pojk- och flickskola.



Nyfikna blickar.



Afghanistans framtid!

måndag 18 maj 2009

Naivt och ansvarslöst

Thage G. Peterson och Anders Ferm, båda s-märkta föredettingar, fortsätter sitt krypskytte på den svenska truppinsatsen i Afghanistan. Det är naturligtvis deras fulla rätt som opinionsbildare men jag tycker att något mer av nyans och saklighet vore klädsamt. I stället går man på i ullstrumporna:

Men Sverige är i Afghanistan av rent militära skäl. Sverige deltar i en krigsinsats. Vi har inga fredsbevarande trupper i Afghanistan. De svenska soldaterna är fredsframtvingande stridsutrustade soldater för strid. De är beredda att döda.

Herrar Peterson & Ferm utelämnar lika effektivt som medvetet två väsentliga grundfakta:

1. Vår militära närvaro bygger på en resolution i FN:s säkerhetsråd och är därmed fullt folkrättsligt förankrad. Att soldater - som en sista utväg - är beredda att döda ligger i något av sakens natur.

2. Sveriges insats i Afghanistan är i allra högsta grad militär OCH CIVIL. Genom SIDA satsas ca 500 miljoner kronor i bistånd under 2009 varav en femtedel går till det område i norra Afghanistan som Sverige och Finland har säkerhetsansvar för. Det är betydande medel.

Den nakna sanningen är att det inte finns något antingen eller. De militära och civila komponenterna förutsätter varandra för att skapa möjlighet till långsiktig fred och utveckling. Peterson & Ferms "dags-att-lägga-benen-på-ryggen-slutsats" är både naiv och ansvarslös.

Vidare skriver man: Kriget i Afghanistan är ett misslyckande. Kriget har inte löst några problem, bara skapat nya. Läget i landet är nu värre än när kriget började.

Sant är att striden för ett fritt och självständigt Afghanistan är långt ifrån vunnen. Men jag vågar ändå påstå att livet för genomsnittsafghanen är rätt mycket bättre idag än under Talibanregimen (d v s den förkrigstid som Peterson och Ferm romantiserar kring). Inte minst återspeglas det i att betydligt fler kan gå i skola och har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. Det gäller även flickor och kvinnor.

Återigen; vi finns här med ett FN-mandat i ryggen och med ett tydligt uppdrag att stötta den afghanska regeringen i säkerhets- och återuppbyggnadsarbetet. Om detta vill Peterson och Ferm att vi ska folkomrösta. Det är fullständigt befängt. Tänk om herrarna kunde använda något av sin energi till att i stället mobilisera stöd för våra soldater i utlandstjänst. Men det är väl att hoppas för mycket av en före detta försvarsminister...?

söndag 17 maj 2009

Allvar och lek

Snart tre veckor in i missionen börjar vardagslivet så smått göra sig påmint... Men jag ska absolut inte klaga. Mitt i allt allvar finns också visst utrymme för avkoppling. Det får dagens bildskörd illustrera.



Beachvolleyturnering. Utan beach, förvisso. Men sand lider vi inte brist på.



Ytterligare stilstudie.



Var är bollen?



I pastor Stålnackes frånvaro har jag tagit på mig rollen som tillförordnad trädgårdsmästare. Så här långt klarar sig blommorna bra, tycker jag!



Vår sambandspersonal har slitit hårt de senaste dagarna för att få ordning på TV-länken. Och med några timmars marginal till finalen gick det vägen!! Well done! Även om det nu inte gick så bra för Sverige så gläds vi förstås med våra norska kollegor idag. STORT GRATTIS!!! Fira gärna seger och nationaldag. Men glöm inte att 17 maj också är the International Day Against Homophobia (IDAHO)!

fredag 15 maj 2009

ÖB på Afghanistanbesök

Vi har haft prominent besök tidigare i veckan. Vår nytillträdde ÖB, Sverker Göranson, har valt att prioritera utlandsstyrkan för sin "Eriksgata" och det uppskattas förstås av oss på plats. Tillvaron här är så komplex att det i varje stund gäller att känna uppbackningen från hemmaplan i ryggen. Det gäller från såväl försvarsledning som den politiska ledningen. Och förstås nära och kära. För egen del är jag lyckligt lottad!



BBQ på verandan utanför matsalen under ankomstkvällen. ÖB och jag i trevligt samspråk.



ÖB ingjuter mod i massorna vid ett tal i samband med veckans uppställning.



I ÖB:s närvoro hedras också minnet av de kollegor som genom åren stupat i det Afghanska folkets tjänst.



Ömesesidigt utdelande av gåvor hör besök som detta till. Vår förbandschef överlämnade ett traditionellt klädesplagg som måhända inte gör sig så bra till uniformen men förhoppningsvis kommer till glädje i andra sammanhang...!

torsdag 14 maj 2009

Baltikums sak är vår

Än en gång försöker de lokala myndigheterna i Riga förhindra landets Pridefirande. Jag har varit på plats de senaste tre åren och upplevt hatet på mycket nära håll, såväl från folk på gatan som i den politiska retoriken. Så här beskrev arrangörerna läget igår kväll:

Last Friday the Riga City Council (RCC) Commission on meetings, marches and demonstrations and Mozaika agreed on the venue and all technical issues related to the march on Saturday. Members of this Commission are the executive director of the RCC, Andris Grīnbergs, representatives of the police and the city council. Yesterday 34 members (out of 60) of the RCC (politicians) sent a letter to Grinbergs giving him an ultimatum until tomorrow at 16.00 to reverse this agreement and prohibit the march on grounds of public morality, defence of traditional family values and marriage etc.

Nu till helgen är det alltså dags för Baltic Pride med Lettland som värdland. Från det officiella Sverige kommer Nyamko Sabuni att delta. Det är en stark, viktig och bra signal från ett grannaland som dessutom snart leder arbetet inom EU. Just EU måste sätta press på den lettiska regeringen i ett läge som detta. Vad som håller på att ske är ett grovt övertramp på en av grundbultarna i de mänskliga fri- och rättigheterna, nämligen Freedom of Assembly. Fortsatt obstruktion bör leda till sanktioner.

De svenska och finska regeringarna samlas idag för ett unikt, gemensamt regeringssammanträde i Tavastehus. Jag hoppas få höra en tydlig uppmaning därifrån, adresserat till den lettiske premiärministern Valdis Dombrovskis. Baltikums sak är vår! Lekstugan i Riga måste få ett slut!

onsdag 13 maj 2009

Onneksi olkoon!



Här i Mazar-e-Sharif jobbar svenskar och finnar ihop. Därför underlättar det förstås att båda länderna tog sig vidare från gårdagens semifinal i ESC. Grattis, säger jag, och är något mindre bitter över att jag ännu inte kunnat se showen...! En hygglig kamrat har dock erbjudit sig att skicka en DVD-kopia. STORT TACK för det, Mats!

I morgon fortsätter förbrödring och försystring på politisk nivå. För första gången någonsin kommer ett gemensamt regeringssammanträde hållas mellan Sverige och Finland. Det är en del av Märkesåret som uppmärksammar att det är 200 år sedan våra länder gick skilda vägar. Mötet hålls i Tavastehus.

tisdag 12 maj 2009

Det ideologiska våldet

Inom loppet av några timmar har jag nåtts av två trista besked som båda berör mig djupt.

Det ena handlar om misshandeln av vår RFSL-ordförande, Sören Juvas, under firandet av Moldavien Pride. Tack och lov är Sören nu hemma och mår efter omständigheterna väl. Men ändå; hatbrott mot hbt-personer är en högst påtaglig realitet, i Moldavien såväl som i Sverige. Ökad kunskap inom rättsväsendet och samhällets stöd till brottsofferjourer måste därför prioriteras! I detta avseende får regeringen gärna bli tydligare.

Den andra rapporten som når mig är från Parwan-provinsen i Afghanistan. Där har två gasattacker mot flickskolor ägt rum de senaste dagarna med flera allvarligt skadade som följd. Parwan ligger förvisso utanför vårt ansvarsområde men jag tror inte att någon här lämnas oberörd. Att det ideologiskt betingade våldet riktas mot kunskapstörstande skolflickor är så osannolikt grymt och meningslöst!

Schlagertorka

Bilder från Afghanistan:



Min företrädare åkte hem förra veckan efter nästan ett halvår på plats. Så här glad kan man visst se ut då!



Spegel, spegel på väggen där... Nog ordnade jag väl en fin liten acessoar till min rådgivarkollega!?



Den här bilden är tagen strax efter 05.00 på morgonen igår. Fridfullt.



Och så här kan det se ut från soldäck under sen eftermiddag. De mäktiga Marmal-bergen syns som vanligt i bakgrunden.



"The Glowing Scorpion" är namnet på vår mäss inne på campen. Som den föreningsmänniska jag är sitter jag numera också i mässtyrelsen... Vad vi dessvärre inte lyckats med är att få ordning på satellit-TV-abonnemanget. Det innebär således att kvällens semifinal i ESC kommer gå mig förbi. Illa! Men jag håller förstås tummarna för Malena och hoppas att goda kamrater bistår med uppdateringar, glada tillrop och initierade kommentarer!

måndag 11 maj 2009

Löprundor och storpolitik

Camp Northern Lights har nu varit mitt hem i snart två veckor. Sakta men säkert börjar ett vardagsliv ta form. I det ingår träning. Hittills har jag avverkat 11 löprundor á 5 km, i huvudsak i gryningen. Det är en fantastiskt skön start på dagen!

Med den verklighet som råder i vårt närområde är det inte heller särskilt svårt med motivationen till att hålla sig i form. Vi har ständigt en säkerhetssituation att hantera och inför valen i augusti ställs det ytterligare på sin spets. Vårt uppdrag är att tillsammans med afghansk miltär och polis skapa säkrast möjliga förutsättningar för både kandidater och väljare att utöva sina demokratiska rättiigheter.

Till det kommer ett mycket besvärligt humanitärt läge just nu. Bakgrunden är svåra översvämningar i flera av de provinser vi ansvarar för. FN-samordnare i området flaggar för behov av omfattande hjälpinsatser från det internationella samfundets sida.

Storpolitiskt påverkas vi också indirekt av det allt mer spända läget i Pakistan. Allt hänger ihop i en regional kontext. Expressens Anna Dahlberg konstaterar på gårdagens ledarsida att "Det är inte omvärldens närvaro som är problemet i Afghanistan. Det är vår frånvaro." Jag kan bara hålla med. Jag välkomnar också varmt det toppmöte mellan EU och Pakistan som nu planeras.

söndag 10 maj 2009

Vårt Afrika


Visa Mina sparade platser på en större karta

Om en vecka åker kära sambon till Sydafrika för att formellt skriva kontrakt på lägenheten i St Lucia och trigga igång renoveringen. Svärmor följer med för att övervaka så att allt går rätt till... Det känns tryggt!

På ett politiskt plan ska det också bli spännande att se hur Jacob Zuma lyckas förvalta presidentämbetet. Han var på intet sätt min favoritkandidat men är mycket populär bland folket. Risken är att han lovat för mycket och därmed bäddat för en utbredd besvikelse. Sydafrika har ännu inte drabbats av den globala lågkonjunkturen men få tror att man kommer undan. Måhända kan kommande fotbolls-VM rädda upp en del...?

lördag 9 maj 2009

Lift the ban!



Ett brev kan betyda mycket... Men ett uppfyllt vallöfte skulle betyda så oändligt mycket mer! President Obama har allt att vinna på att omedelbart häva förbudet mot öppet homosexuella i det amerikanska försvaret.

Sverige har sedan en tid två fyrstjärniga generaler i aktiv tjänst. Både Syrén och Göranson träffar regelbundet miltära kollegor från USA. Jag hoppas att de någon gång emellanåt vågar dryfta även denna typ av policyfrågor. Statsledd diskriminering är aldrig OK!

Europadagen - väl värd att fira!

Europadagen - jag undrar hur många som egentligen känner till att den infaller idag...? Ett år som detta borde Europafrågan i Sverige vara mer levande än någonsin. Vi har ett EP-val mindre än en månad bort och ytterligare några veckor senare tar vi över ordförandeklubban i EU. Ändå är det så tyst...

Jag tycker att Europadagen är väl värd att fira med pompa och ståt. Den har sin historiska uppkomst i att dåvarande franske utrikesministern den 9 maj 1950 förde fram den så kallade Schumandeklarationen. Syftet var att ena Europa och skapa förutsättningar för långsiktig fred.

EU som fredsprojekt har varit - och är - fantastiskt framgångsrikt. Låt oss vara stolta över det! Men jag vill också bygga vidare. 17 europeiska länder och ca 230 miljoner européer står fortfarande utanför EU-gemenskapen. Vissa av egen fri vilja, andra otåliga att komma in. Oaktat vilket vill jag se ett EU med dörren öppen mot resten av världen. Nya murar är inte lösningen, vare sig inom eller utom den egna kontinenten.

Jag ser också EU som en plattform för att stärka mänskliga rättigheter. Här finns det oändligt mycket kvar att göra. Det handlar om så grundläggande frågor som kvinnors rätt till abort, erkännande av ursprungsbefolkningar och hbt-personers rätt att leva sina liv i öppenhet. Det är en ständigt pågående kamp som vi aldrig får svika.

Det minsta vi alla kan göra är att rösta den 7 juni. Röstningsinstrumentet är alldeles för viktigt för att slarvas bort. En väl fungerande demokrati är själva basen för fredlig samexistens och mänskliga rättigheter. Ännu ett svenskt röstdeltagande på mindre än 40% vore inget annat än ett stort misslyckande.

Den rätt vi tar för given offrar andra sina liv för. Jag ser det själv på nära håll i Afghanistan just nu. Den 20 augusti går denna bräckliga demokrati till sitt andra fria val i modern tid. Vägen fram kommer inte att bli enkel. Jag träffade senast för någon dag sedan en kvinna som vill men inte vågar ställa upp som kandidat till det regionala provinsrådet. Om inget annat så för hennes skull är det värt att pallra sig upp från sofflocket den 7 juni!

torsdag 7 maj 2009

Afghanistan - Örebro - Bryssel

Idag inleds centerstämman i Örebro och jag skulle förstås gärna ha varit med där. Men Afghanistan - där jag just nu befinner mig - är lite för långt borta... Åtminstone geografiskt.

I tanken är avståndet betydligt kortare. Mitt nuvarande uppdrag handlar om fred och säkerhet med ett särskilt fokus på kvinnor och barn. Det är frågor som sammanfaller helt med mina politiska drivkrafter.

Idag är det också exakt en månad kvar till EP-valet. Delar du min vision om ett EU med dörren öppen mot resten av världen? Där frihet, mänskliga rättigheter och vår gemensamma säkerhet är ledstjärnorna. Kryssa i så fall nummer 15 till Bryssel den 7 juni!

För övrigt gläds jag med att den tjeckiska senaten sagt JA till Lissabonfördraget. Ju förr vi får det på plats, desto bättre. Inte minst skapar det förutsättningar för en starkare utrikespolitisk röst som EU så väl behöver.

onsdag 6 maj 2009

Maud i ledartröjan

S-analys: "Jag tror inte ett skit på den liberala smörja som C och övriga borgliheten företräder. Du är en trevlig kille. Men det är samma centerparti här i Sverige som vill försämra tryggheten för arbetarna som det är i Europa där företagens vinster går före människors väl. Uppriktigt så hoppas jag att du inte kommer in, precis lika lite som jag tycker Lena Ek eller någon annan borglig politiker har där att göra. Och ni som är röda - Vad gör ni i den här gruppen?"

Kommentaren ovan är hämtad från min Facebook-grupp, Fahlstedt for Europe, och får väl stå för stortänkaren själv... Jag skäms inte ett dugg för Centerpartiets politik för ett öppet och företagsamt Europa. På hemmaplan vill vi bland annat modernisera LAS i syfte att göra det lättare att anställa. Mer flexibla anställningsformer skulle gynna de som har svårt att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden, inte minst unga och personer med invandrarbakgrund.

Inför kommande stämma lägger partiet fram ett, i mitt tycke, offensivt näringspolitiskt program. Jag hoppas att de 521 ombuden ger det sitt rungande bifall! Och jag noterar på nätet att SvD:s ledarsida redan gör det:

"Inget av de konkreta C-förslagen är så vildsint att det inte kan genomföras rätt omgående, ändå känns helheten uppfriskande djärv. Det beror på att här inte bara finns nya förslag utan också ett självständigt och annorlunda perspektiv. Här talas inte om människor som passiva föremål för politisk välvilja utan som aktiva samhällsmedborgare. Här talas om att staten ska bli mindre och utrymmet för enskilda människor större. Här finns ett idémässigt lyft, och det är man inte bortskämd med i Sverige 2009."

tisdag 5 maj 2009

På egna ben



Change of command! Igår tog FS17 formellt över befälet för PRT Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Det innebär för min del att Linda åker hem om några timmar och att jag från och med nu är Gender Field Advisor fullt ut. Lite fjärilar i magen är det förstås men jag känner ändå en stor trygghet i den överlämning jag fått och de kollegor jag har omkring mig.



Häromdagen följde jag med ut till ett av våra provinskontor, knappt två timmars körning från MeS. Våren har varit förhållandevis regnig så det är ovanligt grönt (i omgivningarna just nu. Det är i huvudsak positivt eftersom det ger möjlighet till bättre skördar. Dessvärre har det ihärdiga regnandet också medfört översvämningar i vissa områden. Själv har jag inte varit där än men det rapporteras om relativt stor förödelse inte allt för långt ifrån oss...



På plats i Aybak träffade vi företrädare för en regional organisation som ger flickor och kvinnor möjlighet att lära sig läsa och skriva. En annan del av deras verksamhet handlar om att stödja kvinnors entreprenörskap genom tillverkning och försäljning av hantverk. Klart inspirerande!



Människans bästa vän? Här i ung tappning och nyfiken på finska kollegor...



Andra utländska kollegor in action. Måhända borde man hjälpt till i stället för att fotografera...?

fredag 1 maj 2009

Valborg i Afghanistan

Ännu en skön och solig morgon i Afghanistan! Igår kväll sjöngs våren in såsom traditionen bjuder där hemma. Idag är det fredag och utifrån muslimsk sed innebär det betydligt lägre verksamhet. Det gäller dock inte för mig just idag då överlämningen fortsätter med full fart. Om några dagar åker våra företrädare hem och då gäller det förstås att kunna stå på egna ben... Men det känns bra!



Min säng i förgrunden. Än så länge bor vi bara två på rummet men begreppet "compact living" är ändå en högst påtaglig realitet.



Morgonmöte med afghansk kvinna som vi samverkar med, här tillsammans med den hemvändande prästen.



Veckans uppställning på flaggplan. Fanorna på halv stång är för att hedra den ISAF-soldat som förolyckades under gårdagen. Så ser det dessvärre ut de flesta dagarna här.



Brasan är tänd och våren sjungs in. Bastonerna dominerar...

Stämningsfullt!
PS. På bloggen Two for Europe har jag skrivit om arbetarrörelsens stora dag.